Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomtränger det mythiska löfvärket i hennes krona, hvarken
mer eller mindre än Kristi kors. Två figurer, utsmyckade med
»den gamla trädsymbolikens» emblem och af Völuspaskalden
kallade Ask och Embla, föreställas oss såsom Adam och Eva.
Loke är djäfvulen, midgardsormen likaledes djäfvulen,
fenrersulfven också djäfvulen, de i ragnarök kämpande asarne äro
Henok, Elias, Mikael o. s. v.
Att en urgammal frändskap finnes mellan föreställningar
i de ariska mythkretsarne och liknande föreställningar i de
bibliska berättelserna är ganska sannolikt. Hr Bangs
hypothes går emellertid ut på något helt annat än detta.
Maskeraden, som här möter oss, är icke den naturliga »mimicry»,
som eger rum ej blott bland faunans former, utan ock bland
mythologiens. Nej, den skall vara uppsåtligt anordnad af
Völuspaskalden, och det är från bibeln och sibyllinerna han
hämtat idén därtill. När till ex. skalden läste i Johannes’
evangelium 10, 12, att ulfven bortrycker och förskingrar
fåren, samt i Johannes’ Uppenb. 20, att den bundne satan
strax före domen slipper lös, så fick han, berättar oss hr
Bang (sid. 18), den tanken att under fenrersulfvens gestalt
bibringa sina hedniske landsmän en aning därom. Att
underkasta dessa hr Bangs gissningar en närmare granskning vore
förspild möda och ligger för öfrigt utanför vårt ämne. Hr
Bang antager, som vi veta, att Völuspaskalden var en kristen,
som gjort sig väl förtrogen med gamla och nya testamentets
innehåll. Förutsatt nu, att detta vore riktigt, hvad bevisade
då alla de förmenta eller värkliga likheter, hr Bang påpekat
mellan Völuspas skapelsehistoria och eskatologi å ena sidan,
samt sibyllinernas å den andra? Hvad dessa senare förtälja
oss om skapelsen är helt och hållet grundadt på gamla
testamentet och återfinnes där omständligare berättadt än i
Oracula Sibyllina. Vi hafva i den föregående delen af denna
uppsats tillräckligt påpekat det ytterligt osannolika uti, att
de sibyllinska böckerna skulle varit tillgängliga i det västra
Europa under medeltidens århundraden. Vore det då icke
— med den gjorda förutsättningen, att Völuspaskalden skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
