Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som värkliga personligheter förekommer den i sagor och
romaner fräjdade siaren och trollkarlen Merlin, som Galfrid
låter träda inför konung Vortegirn och förutsäga Britanniens
öden. Hela sjunde boken af historien är upptagen af dessa
förutsägelser. Det anmärkningsvärda för vårt ämne är nu
det, att man i denna Merlinprofetias sista afdelning, som
skildrar tecken och under i himmelen och på jorden, påträffar
åtskilliga likheter med den skildring af stjärnornas inbördes
krig, hvarmed femte boken i de asiatisk-egyptiska sibyllinerna
afslutas. Och särskildt en af dessa likheter är sådan, att
prof. Bugge anser sig med trygghet kunna draga den
slutsats, att Galfrid på något sätt, hvilket det nu må vara, stiftat
bekantskap med innehållet af denna sibyllin åtminstone i
enskilda punkter.
Villigt erkänner härvid den aktade vetenskapsmannen
riktigheten i allmänhet af det utslag, hvartill
sibyllinkunskapens historia kommit, att nämligen den europeiska västern
under medeltiden icke kände mer af sibyllinerna än hvad
Lactantius och Augustinus meddelat. Men enär ingendera af
dessa kyrkofader lämnat det ringaste utdrag eller yttrat ett
ett enda ord om stjärnestriden i femte sibyllinen, och då
likväl Galfrids Merlinprofetia företer en sådan likhetspunkt med
denna; så måste Galfrid enligt prof. Bugges mening räknas
till de undantag han vill göra från den af sibyllinforskningen
faststälda regeln, och han förmodar, att den kännedom, vår
walesare röjer om det grekisk-egyptiska värket, beror på
förbindelse med Byzans under en jämförelsevis sen tid.
Den ifrågavarande likhetspunkten, som prof. Bugge
förklarar vara afgörande för frågan, och som i hvarje fall varit
den bestämmande för hans öfvertygelse, är denna: sibyllisten
låter morgonstjärnan stiga på lejonets rygg; Galfrid låter
jungfrun stiga på skyttens. »Denna så egendomliga
föreställning», anmärker prof. Bugge, »att den ena
stjärnbilden stiger på den andras rygg, kan icke finnas i två
dikter, som ej stå i någon historisk förbindelse med
hvarandra».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
