- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2 /
604

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

världsförbunden i djurkretsen (foedera mundi in astris).
Galfrid säger, att månens vagn skall förvirra djurkretsen.

Lucanus låter månen tvista med solen och fordra dagen
som sin egen arfvedel.[1] Galfrid låter månens hus, kräftan, tvista med solen.

Lucanus låter Febus, stående i hafsbrynet, förströ i flockar
de täta molnen.[2] Galfrid låter Febus, likaledes från hafvet,
skaka molnen.

Lucanus låter stormen komma äfven de högst vid polen
fästa stjärnorna att skälfva; den öfverste himmelen, den
olympiske bäfvar, likasom de lägre, och världsaxeln knakar under
vindarnes raseri.[3] Galfrid låter vindarne sammandrabba i
rasande fäjd och åstadkomma dån bland stjärnorna.

Lucanus förtäljer[4], att stjärnbilden väduren är densamme
som en gång bar den olyckliga jungfrun Helle. Galfrid låter
skyttens stjärnbild bära jungfruns. Hvarför han valt skyttens
stjärnbild härtill, skall nedanför meddelas.

Astronomerna delade djurkretsens tecken i två klasser:
de rätt uppstigandes (recte ascendentes) och de snedt
uppstigandes (tortuose ascendentes). De förra kräfva mer och
de senare mindre än två timmar för att uppgå fullständigt.
Till de förra hör vågen, höstdagjämningens tecken; till de
senare väduren, vårdagjämningens. De senare liksom skänka
åt de andra något af de två timmar, som i medeltal
tillkomma hvarje tecken för dess uppstigning, och särskildt
anmärker Lucanus[4], att det är de midt emot hvarandra stående
tecknen, såsom vågen och väduren, mellan hvilka en sådan
gåfva kan gifvas och mottagas. — För att väduren skall
kunna gifva något af sin tid åt vågen, måste han inskränka
sig själf, och han gör det, i det han håller sitt hufvud vridet
(tortuose) öfver ryggen, så att de grader, som det annars
skulle upptaga främst i hans tecken, besparas. Han skänker


[1] Luc. I, 77 ff. Fratri contraria Phœbe ibit et, obliquam bigas
agitare per orbem indignata, poscet diem sibi &c.

[2] Luc. IV, 124.

[3] Luc. V, 560 ff.; V, 632 f.

[4] Luc. IV, 57.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free