- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2 /
606

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbi sin syn;[1] i Rom och dess omnäjd suckar det i
grafurnorna, röster och vapenrassel förnimmas i luften, vålnader
kringsväfva och sjunga olycksbådande orakel, Marius’ graf
remnar, och ur sin hvilostad vid Anios böljor reser
inbördeskrigens väldige kämpe sitt hufvud, hvars åsyn ingifver de
flyende landtmännen förfäran.[2] — Galfrid förtäljer, att, medan
himmelen hotar med förskräckliga järtecken och hafvets böljor
resa sig, skall stoftet af hädangångne fäder (pulvis veterum)
få nytt lif.

Lucanus i sin ryktbara skildring af druidskogen sjunger,
att man där kan få se idegranarne kullstupande återtaga en
upprat ställning (procumbentes iterum consurgere taxos).

Har han menat, att träden i sin nya ställning skjuta grenarne
ned i jorden och lyfta rotkronan i höjden? I hvarje fall kan
Galfrid här hafva fått uppslaget till det järtecknet, att rötter
och grenar skola skifta sätt med hvarandra.

Äfven i fraser och ordaval röjer sig Galfrids beroende
af sin förebild. I stället för det vanliga aquarius nyttjar
Lucanus ordet urna för vattumannens tecken, när metern
inbjuder därtill. Oberoende af metriska fordringar återfinnes
samma bruk hos Galfrid. Lucanus talar om skorpionens
flagrans cauda; Galfrid säger, att hans cauda kastar fulgura.
Lucanus talar om humor ab astris; Galfrid om humor
convexi.
Lucanus säger: aruerat Tellus, negabit segetem;
Galfrid: arebunt segetes, humor negabitur. Lucanus sjunger
om ensifer Orion; Galfrid säger: nudabit ensem Orion.
Lucanus nyttjar ordet deserere om stjärnorna, som öfvergifva
sina banor; Galfrid samma ord om Venus, när hon
öfvergifver sin. Lucanus nyttjar ordet turbabit om månens vagn,
när han förvirrar djurkretsen; Galfrid samma turbabit om
månens vagn vid samma tillfälle. Lucanus kallar dånet bland
stjärnorna ætheris sonitus; Galfrid sonitus inter sidera. Till
och med det särdeles egendomliga uttrycket in ictu radii
synes hafva fått sin ingifvelse från ett intryck af Lucanus’


[1] Luc. VII, 179 f.
[2] Luc. I, 568 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free