Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flutna, i deras föreställning måhända idealiserade
tiders sedliga storhet, som efterföljts af ett med
hvarje släktled växande fördärf, samt förespådde
dagar, då Roms gator skola genljuda under segerrika
barbariska ryttarehorders hofslag.
Under andra kejsares och naturligtvis under de
sämstes styrelse var denna dystra uppfattning
bannlyst af opinionen comme il faut, opinionen som
föreskrefs af hofvet. Pessimismen ansågs innebära
farligt missnöje med det bestående. Fädernas dygder
förnekades icke af hof-optimisterna; men man ansåg
dem, väl icke alldeles orätt, som nödvändigt knutna
till de tarfligare förhållanden, hvari de högre, och
tongifvande klasserna under republikens äldre dagar
lefde. I det man sålunda erkände dygderna, sökte
man nedsätta dem till blotta alster af de då förhanden
varande omständigheterna, och man framhöll tillika,
visst icke utan rätt, den råhet och hårdhet, som med
de renare sederna voro förenade. Pessimisterna å
sin sida förnekade icke, att det låg något riktigt i
detta sätt att se; men de framhöllo, att däraf följde
som nödvändig konklusion: samhällsutvecklande och
samhällsstärkande dygder äro förenade med ett enkelt
lefnadssätt hos de tongifvande klasserna;
sedefördärf-vet kommer med lyxen.
Verkliga förhållandet var, att i de tider, som
grundläde Roms storhet, lefde dess innevånare i
burgna, men tarfliga förhållanden, som gjorde ett
enkelt och arbetsamt lefnadssätt till på samma gång
en nödvändighet och en vana. De flesta familjerna
hade utanför staden sina jordlotter, som de odlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
