Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hörde hvarje sådant palats, förlädes åt någon
bakgata. Och då dessutom park och trädgård och
öf-vertäckta, för promenader afsedda pelargångar icke
fingo saknas inom sådana palats, så kan man förstå,
att de måste hafva haft ett väldigt omfång.
Alla hafva vi hört omtalas de offentliga
badhusen i Rom. Ehuru dessa byggnader egentligen voro
inrättade för de mindre bemedlade klasserna, voro
de likväl utstyrda med glänsande prakt. Redan däraf
kan man draga den slutsats, att de förnäme, som
badade hemma hos sig själf ve, ville hafva det minst
lika präktigt omkring sig i sina enskilda badrum
som folkets massa hade det i de offentliga. Detta
bekräftas också af många uppgifter. Skalden
Juve-nalis berättar, att senatorn Fronto, ehuru han icke
var rik efter den tidens begrepp om rikedom,
nedlade en summa, motsvarande 70,000 kronor, på sina
badrum, och han tillägger, att enskilda badlokaler,
som kostat 120,000 kronor, icke voro ovanliga.
Sta-tius och Martialis ha lämnat oss beskrifningar på ett
sådant badhus, tillhörigt en son till Claudius Etruscus.
Man finner af dessa skildringar, att man i synnerhet
lade an på de dyrbaraste marmorslag och andra
stenarter: alabaster, ofitisk marmor, snöhvit fenicisk
marmor o. s. v.; taken glänste af färgrik glasmosaik;
likasom badkaren så voro också vattenrören af
silf-ver. De större bassängerna voro af en särskild klar
marmor, hvars grundton var densamma som det
inledda källvattnets, hvadan detta, flytande genom
bassängen, knappast var märkbart för ögat. Dyrbara
bildstoder hörde till den vanliga utsmyckningen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
