Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domlig melankolisk färgton, samt af åkersenapen,
när denna drager breda galdstrimmor genom våra
sädesfält, huru dessa små väsen, blommorna, kunna
verka på afstånd, när en enda art af dem får
uppträda i en förhärskande mängd af exemplar. Det
var en liknande erfarenhet romarne sålunda ville
göra sig till godo. Vidsträckta perspektiv, skuggrika
alléer af lummiga träd och af klippta häckar,
utmynnande på vissa afstånd i cirkelrunda solbelysta
platser med springbrunnar och statyer och ändande
framför en skimrande marmorkolonnad; mellan
alléerna och häckarne vidsträckta blomsterfält af det
slag jag nu omtalat, ocb mellan dem åter ringlande
bäckar med öfverslagna broar och bär och där med
spridda grupper af plataner eller andra ädla träd;
allt detta resande sig terrass öfver terrass — hvar
och en sådan terrass innefattad i en stenram med
breda trappor och med en lång linie af bildstoder, som
än tecknade sina konturer mot himmelens bakgrund,
än bröt sin marmorglans mot de mörka löfmassorna
— sådan var, i det hela sedt, den romerska
träd-gårdsstilen. För villans hufvudbyggnad sökte man
ett sådant läge, att den från sina altaner, fönster
och balkonger kunde behärska hela denna
anläggning och tillika lämna en vidsträckt utsikt åt
landskapet därutanför. Framför allt annat älskade
romarne utsikten åt hafvet, och var villan belägen vid
kusten, så förde vanligen också terrasstrappor ned
till själfva stranden, där en ät hafvet öppen
byggnad med veranda tillät alt drömma bort en stund
i åsynen af en azurblå, solglittrande vattenspegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
