Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omkring de samtalande personerna en naturskön
omgifning. Boissier kunde hafva tillagt, att man hos
Cicero finner än direktare bevis för hans natursinne.
Han säger sig trifvas i en af dessa vid hafvet
belägna villor särskildt emedan han älskar att lyssna
till böljornas slag mot stranden.
Den tystnad de romerske författarne under
republiken och i kejsardömets början iakttaga med
afseende på sina känslor för naturen, brytes
emellertid snart nog under det cesariska tidsskedet,
och verkliga naturskildringar, om än icke alldeles i
vår moderna stil, förekomma allt vidlyftigare och
talrikare, ju längre detta tidsskede fortskrider.
Secretan gör den utan tvifvel riktiga anmärkning, att
denna förändring i någon mån låter förklara sig af
romarnes under kejsartiden stigande benägenhet att
göra förlustelseresor i rikets aflägsnare provinser.
Under republikens dagar gjorde man inga andra resor
än krigståg eller tvungna färder för politiska eller
merkantila ändamål. Under kejsardömet däremot
hörde det allt mer till sed och bruk hos de förnäme
att göra resor för att tillfredsställa nyfikenheten, för
att söka förströelser eller varda helade från den leda
vid lifvet, som då hade bemäktigat sig så många
sinnen. Man vallfärdade till Grekland såsom till ett
heligt land; de som ännu drömde om politisk frihet
eller, hopplöse om frihetens återställande, likväl
älskade hennes minne, ville trampa samma jord och
skåda samma syner som i forna tider Perikles,
Aristides och Demostenes; de som voro konstkännare
och konstälskare ville se de skatter af skulpturer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
