Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förelsevis obetydliga romerska krigshär användes
under fredstid för nyttiga ändamål, för anläggande af
vägar, för uttorkande af träsktrakter, för byggandet
af vattenledningar o. s. v. Välståndet var fördenskull
allmänt, städerna talrika, stora och praktfulla,
landsbygden väl odlad, och folkmängden i flere delar af
romarriket vida tätare än nu. Egypten t. ex. hade
under den romerska kejsartiden nära 8 millioner
innevånare y nu har det endast 21/i, ehuru Nilen tillför
detta land samma välsignelse nu som i forna dagar.
Om den rikedom, som fanns till och med i de mindre
provinsstäderna, kan man få en föreställning af blott
ett enda faktum. Elfva städer i Mindre Asien täflade
år 26 efter Kristus om äran att få uppföra ett
tempel åt kejsar Tiberius. Bland dem uteslöt kejsaren
genast staden Laodicea från täflingen såsom allt för
fattig. Och dock berättar oss geografen Strabo, att
Laodicea hade en stor handels- och fabriksrörelse
samt många monumentala byggnader, och Tacitus
meddelar därjämte, att en af de rike borgarne
därstädes hade till staden testamenterat en summa,
motsvarande i svenskt mynt ett värde af 25 millioner
kronor. En annan provinsstad, Gades i Spanien,
hade enligt en skattelängd från kejsar Augustus’ tid,
600 borgare, uppskattade att äga en förmögenhet af
minst 120,000 kronor.
Det torde sålunda ligga föga öfverdrift i den
skildring en grekisk författare från kejsar Trajanus’
tid gifvit oss af de romerska provinsernas utseende,
då han säger: »Hela jorden är nu som vore hon
klädd i festlig skrud. Alla städer täfla om att öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
