Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det förut så styfva och svårhandterliga latinska
språket, hade stärkt dem i denna förhoppning, hvilken
mången redan trodde sig se uppfylld genom
framträdandet af sådane skalder som Catullus, Virgilius, Horatius,
Tibullus och Propertius. Ett världsrike, så
reson-nerade man, borde äfven äga en världslitteratur, och
där det romerska svärdet banade väg åt bildningen,
borde denna bildning också tala romarens språk och
bära en romersk prägel. Det augustiska tidehvarfvets
store skalder visste, att de sålunda arbetade icke
blott för sin egen ära, utan äfven för fäderneslandets,
för det romerska namnets. Och den verkligen
underbara hast, hvarmed så många underkufvade folk
frivilligt skyndade att afstå från sina språk och sina
egna seder, för att tillägna sig Roms, ingaf desse skalder
den visshet, att de verkligen diktade för en hel värld.
Horatius profeterade, att de mest aflägsna folk skola
lära känna honom. Ovidius fann redan i sin lifstid
läsare bland de barbariska stammarne vid Svarta
hafvet; han förkunnade segerstolt, då han afslutade
sin förnämsta dikt, Förvandlingarna, att han nu
fulländat ett verk, som icke den mest aflägsna framtid
skall kunna tillintetgöra. Virgilius visste äfven, att
han skref för alla tider och alla folk, ehuru han
aldrig yttrade det och aldrig efterträdde odödlighet
för egen räkning. Sitt förnämsta verk, Eneiden,
ville han, som bekant, offra åt lågorna, och det var
en lyckträff, att detta stolta verk frälsades åt efter,
världen och att Troja således icke för andra gången
vardt uppbrändt.
På samma gång som poesiens heroer sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
