Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde motse världsrykte, hade de äfven, ifall de
hyste någon fåfänga, rikligt tillfälle att få denna
tillfredställd i själfva hufvudstaden. Kejsar Augustus
eftersträfvade deras vänskap och sökte fästa dem
vid sig; i hvarje skola studerades deras dikter; på
hvarje teater sjöngos de. Då Virgilius, som helst
ville vara fjärran från all offentlighet och därför
ogärna besökte Rom, en gång vid ett sådant tillfälle
inträdde i teatersalongen, reste sig hela publiken
och hälsade honom med samma vördnadsbetygelser,
som annars endast ägnades kejsaren. Virgilius’ poesi,
ehuru egentligen en konstpoesi för de bildade
klasserna, trängde till alla samhällskretsar, trängde ned
i alla samhällslager; handtverkare och arbetare förde
hans verser på läpparne och kunde begagna dem
som motton, tänkespråk och slagord. Hans födelsedag,
den 15 Oktober, firades ännu hundra år efter hans
död i de förnämare och de litterära kretsarna; ja,
det hände, att när man rådfrågade tempeloraklen,
svarade dessa med virgilianska verser. Såsom ett
kuriosum, hvilket äfven i sin mån vittnar om hans
popularitet, må anföras, att man på väggarna i den
ur Vesuvius’ aska uppgräfda staden Pompeji, påträffar
verser af Virgilius, likasom af Horatius och
Propertius, skrifna med griffel; några af dessa inskrifter
äro tydligen gjorda af skolpojkar.
Klart är under sådana förhållanden, att poetiske
dilettanter skulle uppstå i massa. Flere af Roms
kejsare äro att räkna dels till de verklige skalderna,
dels till dilettanterna, och säkerligen finnes intet rike
i världen, som haft att uppvisa så många författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
