Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och poeter bland sina furstar som det kejserliga
Rom. Närmast Rom kommer i detta afseende Sverige.
Kejsar Augustus var icke blott en vän af
skaldekonsten, utan idkade henne själf. Han författade ett
sorgespel >Ajax», som han dock själf förstörde, samt
en större dikt öfver Sicilien och en samling smärre
dikter, som kommo i allmänhetens händer, men
icke blifvit bevarade åt eftervärlden. Bland de
statsmän, som utgjorde hans närmaste umgängeskrets
funnos flere diktare, såsom Pollio, Messala och
Msece-nas. Den sistnämdes namn har, såsom mina åhörare
veta, gifvit upphof åt ordet msecenat, och det med
fullt skäl, ty Msecenas, ofantligt rik, visade mot
konsten och litteraturen en frikostighet, som stod i
förhållande till hans rikedomar. Af Msecenas’ hand
hafva vi ännu kvar ett stycke af ett poem, som
emellertid ger oss föga begrepp om arten af hans
skaldeåder; men vi veta, att kejsar Augustus
skämtade öfver sin väns poetiska sirlighet och menade,
att hans dikter framträdde med brända lockar och
med allt för frikostiga vällukter i lockarne. Augustus’
efterträdare, den dystre, misstänksamme Tiberius,
skref både grekiska och latinska dikter. Äfven
Ger-manicus, den ädlaste fursten af det juliska
kejsar-huset, ägnade sina lediga stunder åt poesien och
öfversatte bland annat till latinet samma dikt af
greken Aratus, som aposteln Paulus citerade i det
tal han höll på areopagen i Athen. Caligula lämnade
poesien å sido, men studerade i stället retoriken
och utmärkte sig för en vältalighet af en vild och
ohygglig kraft, föga förmildrad af de fyndiga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
