Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Roms fanor och den semitiska stammen under
Karta-gos. Den stolta, härsklystna Juno, gudarnes
drott-ning, gynnar Kartago och den semitiska stammen
och har åt denna, åt fenicier, israeliter och araber,
bestämt världens spira. Venus, kärlekens gudinna,
är däremot den ariska stammens hulda
skyddsgu-domlighet; hon vill, att världsspiran i framtiden skall
tillfalla romarne och deras andlige arftagare, de
arisk-europeiska folken. Kartago representerar den rent
materiella kulturen, det fyndiga förvärfsbegäret, som,
äfven det bryter många banor åt civilisationen,
penningvåldet. Det kommande Rom åter skall
representera mer andliga och mer innerliga makter;
därför är kärlekens gudinna trojanerna huld. Juno har
uppväckt stormen, som nu hotar Eneas och bans
följeslagar med undergång. Venus åter kastar sig
till gudarnes faders fötter, för att besvärja honom
att frälsa trojanernas flotta från det af Juno den
tillämnade fördärfvet. Sägnen — och skalden, som
följer sägnen — låter Venus äfven hafva en
personlig bevekelsegrund härtill. Hon, den odödliga, har
älskat en dödlig man, trojanen Ankises, och frukten
af denna kärlek är hjälten Eneas, de med stormen
kämpande trojanernas höfvidsman. Hon vill således
rädda en son, på samma gång som hon åt
världshistorien vill trygga Roms tillvaro. — Vackert
uppfattade de romerske kejsarne af det antoniniska
huset denna myt. Det att Venus, kärlekens gudinna,
troddes vara Eneas’ moder och Roms skyddsgudinna,
tolkade de så, att Rom vore bestämdt att göra
medlidandet, godheten, kärleken till de härskande mak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
