Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manar dem tillbaka; men den gyllene grenen ntöfvar
sin trollmakt. Då han finner denne i hjältens hand,
bjuder han dem komma ombord och sätter dem,
jämte en skara af döde, i land på andra sidan. Här
genomvandra de först den krets, som förvarar
själarna af späda barn, hvilka »från mödrarnas bröst
och fostrande ömhet» blifvit ryckta till grafven. De
stackars små barnen äro icke lyckliga i detta sitt
tillstånd. Rymden fylles af deras gråt och klagan.
Nästa krets är förvaringsorten för deras själar, hvilka
oskyldigt undergått dödsstraff på jorden. Ej heller de
äro lyckliga. Den tredje kretsen är själfmördarnes.
De längta här tillbaka till det lif, som de frivilligt
förkortat
Månge bland Virgilius’ beundrare stå inför
skildringen af de två förstnämda kretsarna som inför
en oförklarlig gåta — oförklarlig, när man känner
skaldens milda sinnelag och humana väldsåskådning
— oförklarlig, då man vet, att han, den fromme och
filosofiskt bildade hedningen, var obunden af hvarje
dogmatik och särskildt af den grymma dogmatik,
som dömt och dömer millioner späda oskyldiga barn
till hälveteskval. En författare i Revue des deux
Mondes, Eugène Despois, har särskildt fäst
uppmärksamheten på denna gåta. Hvarför Virgilius dömt de
späda barnens själar till ett olyckligt tillstånd efter
detta lifvet, är han ur stånd att förklara. Hvarför
han låter oskyldigt afrättades själar, i stället för att
få upprättelse i ett annat lif, drabbas af ett fortsatt
oförtjänt elände, tror han sig däremot kunna förklara
så, att Virgilius, i trots af sitt sinnes ädelhet, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
