Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klaring denna titel; men bestämdt vägrade att låta
kalla sig för herre, dominus, emedan ban visste, att
denna senare titel var allt ifrån den republikanska
tiden afskydd af romarne.
Anmärkningsvärdt är äfven, att både Virgilius
och Horatius föredrogo att hålla sig på ett visst
aktningsfullt afstånd från kejsaren, i trots af hans
ifriga inbjudningar till dem att vara i hans närhet.
De voro däruti alldeles olika en hel mängd poeter af
andra och tredje graden, som besvärade kejsaren med
sin närgångenhet och satte alla fjädrar i rörelse, för
att få vara i närheten af hans person. Motvilja för
Augustus som enskild människa kände säkerligen
ingendera af dem; men att hans förflutna politiska
bana, hans fortsättande af Caesars verk likväl ingåfvo
dem samvetsbetänkligheter mot att figurera som
medlemmar af hans hof och närmaste umgängeskrets
torde icke vara oantagligt, och denna känsla har
måhända än mer den obenägenhet Virgilius visade
för att vistas i Rom och den kärlek, hvarmed
Horatius omfattade sin landtliga lefnad i Sabinbergen.
Man har prisat Augustus’ regering som den
romerska litteraturens guldålder. Sant är, att denna
litteratur under ingen föregående eller efterföljande
tid haft att uppvisa en sådan mängd af lysande
skriftställare på alla områden. Sant är också, att kejsaren
fröjdade sig häröfver och gjorde allt för att främja
denna blomstring. Men om man tror, att en
envålds-härskares sympatier, uppmuntringar och
nådeveder-mälen verkligen kunna framtrolla en sådan
företeelse, så är detta att tilltro dem en trollmakt öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
