Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andens värld, som de icke äga. Själfve voro
Horatius och Virgilius helt visst af en annan mening.
Den förres förtviflan om en god framtid för sitt
fädernesland, hans profetior, att hans egen usla
tidsålder skall aflösas af en ännu uslare har nog sin
tillämpning äfven på hans åsikt om den romerska
poesiens kommande öde under det nya statsskick,
som var grundlagdt under Augustus. Likasom den
rika litterära skördetiden under Ludvig XIV i
Frankrike var också den under Augustus en följd af
en lång föregående vår och sommar, och likasom den
förra, så efterlämnade äfven den senare afmejadefält*),
hvarpå ingenting mer af värde ville växa. Under en
följd af mansåldrar, från Ennius till Virgilius, från
den äldre Cato till Titus Livius, företer den
romerska litteraturen en oafbruten följd af förträfflige
skriftställare på alla områden. Men sedan den
generation dött ut, som ännu hade uppvuxit under
republiken, inträder en nästan fullständig missväxt på
så-dane. Under Augustus’ sista lefnadsår återstod blott
en enda utmärkt skald — Ovidius, och äfven denne
visar sig i alla inre afseenden tillhöra en
décaden-cens börjande period.
Den poesi, som förtjänar sitt namn, den poesi,
som vill och kan böja det folk, för hvilket hon
sjunger, utveckla dess inneboende idealitet, göra det
storsinnadt, handlingskraftigt, mildt och ädelt, den
poesi, som uppflammar själslifvet med stora tankar
och framkallar för själens öga paradisdrömmar, den
*) Det kursiverade ordet finns ej i manuskriptet
Utgi/varen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
