Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra uppenbarelser rörande dessa samma makter,
genom hvilka man kan få en ny inblick i deras
natur. Blott en enda af de österländska bekännelser,
som tidigt fått insteg i Rom, utgjorde härvid ett
undantag. Denna bekännelses anhängare dolde icke,
när de tillfrågades, att de ansågo sin gud
väsentligen skild från dem, hvilka dyrkades af alla andra
folk, och att de ansågo honom för den ende sanne
guden; men då de syntes nöja sig med att hålla
denna öfvertygelse för sig själfve och aktade sig för
att offentligen visa de hedniske gudarne vanvördnad,
vordo äfven de tolererade af romarne och bildade
under kejsartiden en ganska talrik kommun i Rom.
Denna kommun var den judiska. I första
århundradet uppträdde jämte den judiska bekännelsen en
annan, som var befrvndad med henne och till icke
ringa del bestod af främlingar från Palestina. Denna
bekännelse väckte i början föga uppseende och
ansågs till en tid af romarne för endast en judisk sekt,
om hvars skiljaktighet från den judiska ortodoxien
de menade det vara föga lönt att taga någon
kännedom. Denna andra bekännelse var den kristianska.
Det fanns under hela loppet af det första århundradet
antagligen icke en enda hednisk romare, som hyste ens
den mest aflägsna aning om den oerhörda revolution
i alla förhållanden, hvartill denna sekt gömde fröet
i det mörker, som då ännu omgaf den. Desto större
var den uppmärksamhet och det intresse, som ägnades
de hedniska kulterna från österlandet. Dessa skall jag
i nästa föreläsning söka skildra för mina åhörare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
