Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Jerusalem, när anden utgöt sig öfver församlingen.
Där voro, heter det i Apostlagärningar, judar, som
hade till modersmål de språk, som talas i Parthien,
Medien, Glam, Mesopotamien, Kappadocien, Pontus,
Asia, Frygien, Pamfylien, Egypten, Rom, Kreta och
Arabien. I en skrifvelse till Caligula från Herodes
Agrippa uppräknas de länder, hvari judiska kolonier
befunno sig, bland dem de ofvannämda och
dessutom i Europa Tessalien, Beotien, Macedonien,
Etolien, Attika, Argos, Korinth, Peloponnesus, Enbäa,
Cypern och Libyen. Funna grafstenar bevisa, att
äfven städerna utefter Svarta hafvets norra kust
hade redan i kejsardömets första århundrade judiska
församlingar. I Egypten voro judarne
utomordentligt talrika; man beräknade dem där till en million
eller mer än en åttondedel af hela befolkningen.
Före den stora judiska resning, som
undertrycktes genom Titus, åtnjöto judarne i Rom alla
borgerliga rättigheter, som kunde åtnjutas af sådane, hvilka
icke voro romerske medborgare. Judisk religion och
nationalitet var ej heller något hinder för upphöjelse
till värdigheten af romersk medborgare. Efter
resningen pålades judarne en personalskatt af två
drak-mer till den kapitolinske Jupiters tempel, men de fingo
behålla sina borgerliga rättigheter och stördes icke
i utöfningen af sin religion. Den utdelning af
penningar och spannemål, som tid efter annan ägde
rum till de fattige i Rom, kom äfven judarne till
del; ja, Augustus förordnade, att om
spannmålsut-delningen inträffade på en dag, som var judisk
sabbat, skulle judarne få afhämta sina andelar dagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
