Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och därvid utropar: »de besegrade hafva stiftat
lagar för segervinnarne!» Emellertid må man väl
akta sig för att tro, att alla de, som tillägnat sig
vissa judiska bruk, t. ex. sabbatens iakttagande,
voro fördenskull omvände till Jehovah-religionen eller
sökte närmare förbindelse med den judiska
församlingen. Dock är det otvifvelaktigt, att det öfver allt
i de grekiska och romerska städerna fanns ett större
eller mindre antal verklige proselyter. Man skilde
mellan två slag af sådana, de s. k.
rättfårdighe-tens proselyter, hvilka hade underkastat sig alla
fordringar, för att varda upptagna i judiska
församlingens sköte och bekände sig till alla läror och
bruk i judendomen, samt portens proselyter, hvilka
endast förpliktat sig till de sju så kallade noakidiska
buden, bland hvilka det främsta var att afhålla sig
från afgudadyrkan. Portens proselyter voro
mono-teister, och åtskillige bland dem torde genom studiet
af gamla testamentet i grekisk öfversättning blifvit
tämligen bekante med den mosaiska lagstiftningen,
likasom de också torde hafva delat tron på en
kommande stor lärare och konung Messias. Det är
antagligt, att många af desse portens proselyter, när
de vordo bekanta med kristendomen i hans paulinska
form, också anslöto sig till Jesu lära, som ju erbjöd
dem allt, hvarpå de i den judiska satt värde, utan
att pålägga dem den mosaiska lagens ok och de
ef-terexiliske stadgarnes än tyngre börda. Om de
s. k. rättfärdighetens proselyter, hvilka redan
påtagit sig detta ok och denna börda, påstår Justinus
martyren, att de i allmänhet uppträdde fientligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
