Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I min förra föreläsning talade jag om det lilla
rationalistiska och mytfientliga parti, som förefanns
i den tid af romerska historien, som jag nu skildrar,
och nämde huru hopplös dess strid var för hvad det
ansåg vara sunda förnuftets, upplysningens och
sedlighetens sak. I Antoninernas tidehvarf var Lukianos
den mest framstående skriftställaren inom detta partis
leder. Han ansåg det gagna till föga att kämpa för
sin sak med filosofiens vapen. Han tillgrep i stället
löjets och skämtets, som han ofta förde med
mästarens hand. På vissa tecken märker man, att det är
allvaret och indignationen, att det är ett uppriktigt
lifsintresse, som klädt sig i skämtarens rustning.
Någon gång fäller han sin af Momus smidde hjälm,
och hans anletsdrag uppenbara då, att då han gjorde
löjet till sitt svärd, var det för en kamp på lif och
död med föga eller intet hopp om seger.
Jag redogjorde i den föregående föreläsningen
för ett af hans utfall mot myten. För att
karakterisera honom vill jag nu anföra ett annat.
Händelsen tilldrager sig dels i Olympen, gudar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
