Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välbildade lemmar är utarbetad med största
omsorg.»
I förbigående må anmärkas, att kolossen hade
rättighet att tala äfven om sitt konstvärde. — Enligt
en saga, som man ännu i våra dagar kan få höra
upprepad, skulle han hafva stått med en fot på
hvardera af hamnens kaj-armar. Denna saga
uppkom i medeltiden. Det kunde aldrig hafva fallit en
grekisk konstnär in att gifva en bildstod en så
barock och oskön ställning.
Jupiter känner sig mycket förlägen öfver
kolossens invändning och mumlar för sig själf:
»Hvarför skulle den där också komma? Han är ju så
jättestor, att alla de andra förlora i värdighet och taga
sig ut som stackare i jämförelse med honom?» —
Han sliter emellertid fyndigt nog tvistefrågan. Han
hemställer till kolossen, om han icke skulle vilja afstå
från att sitta, enär han då skulle ensam upptaga
alltför många sittplatser, samt finna sig uti att stå, lutande
sig välvilligt ned öfver församlingen. Kolossen finner
sig däri, och rangfrågan lämnas därmed oafgjord.
Åtskilliga andra rangstrider uppstå, som vi dock
här må förbigå. Slutligen äro alla på sin plats. De
förnämligare gudarne, med undantag af kolossen,
sitta. Hvad de öfrige vidkommer, befaller Jupiter,
att den gemena och konstlösa gudatrossen må samla
sig i ett hörn af salen och hålla sig stilla där.
Därefter bjuder han tystnad med en ur Homerus
tillgripen vers:
Samtlige gudar, hören mitt ord, och I alla
gudinnor!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
