Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
merska kejsardömets Voltaire. Hans öden och
Vol-taires gestaltade sig dock olika. Voltaire inspärrades
två gånger i Bastiljen och vardt två gånger
lands-förvisad. Lukianos däremot, ehuru han lefde i en
tid, då hedendomens religiösa känsla hade
uppflammat med en ditintills oerhörd styrka, och då ärligt
fromme och gudfruktige monarker innehade
kejsartronen — Lukianos fick ostörd verka som en af
staten anställd ungdomslärare; och när han kallades
från sin professorsstol var det för att bekläda de
högsta ämbetsvärdigheter i romerska riket, först
som byråchef under vicekonungen af Egypten och
därefter som guvernör öfver en romersk provins.
Hans stränga rättrådighet, hans lysande vältalighet,
praktiska duglighet och intagande umgängesgåfvor
förklara denna hans framgång. Men äfven i ett
annat afseende rönte han ett annat öde än Voltaire.
Denne var redan i sin lifstid föremål för allmän
uppmärksamhet, för dödligt hat eller gränslös
beundran. Lukianos däremot vardt snart förgäten. Hans
skrifter och hans personlighet omtalas, såvidt jag
vet, aldrig af samtida författare eller af dem, som
lefde i de nästa mansåldrarne efter honom. Det
råd han lät Momus gifva Jupiter, att låtsa som
om ingenting händt, tillämpades af tiden på hans
egen verksamhet. Man låtsade icke om den. Hans
sträfvan hade varit företrädesvis negativ; han hade
velat störta hedendomen, icke reformera honom.
Men den gamla hedendomens reformation var
redan i hans tid och sedermera länge därefter
dagens lösen, det ifriga glödande sträfvandet hos ti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
