- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver romerska kulturen under de två första århundradena efter Kristus (fortsättning) /
153

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skapelse. Han kallar denna högsta vishet Gud. Men
hvad Gud till sitt väsen är, kan intet mänskligt
förnuft genomtränga. Måhända är han, säger Plinius,
något annat och för mer än världen. Måhända är
han också detsamma som världen, detsamma som
ett förnuftigt, sig själf kännande universum. Äfven
i detta senare fall, om han är världen eller himmelen
eller etern, som omsluter allt, så är han ett evigt,
omätligt och oförgängligt gudomsväsen, som har sin
tillvaro ur sig själf och ur intet annat. Men, fortfar
Plinius, om naturbetraktelsen, om erfarenheten, som
är den enda vägen till de sanningar människan kan
fatta, gifver oss vid handen, att det gifves en enda
evig och oförgänglig Gud, så gifver oss samma
erfarenhet, när hon vänder sig från naturens
betraktande till betraktandet af historien och människolifvet,
hon gifver oss då intyg därom, att denna högsta
vishet icke är detsamma som en om de enskilda
människorna sig vårdande god försyn. Den oro,
den villervalla, det oförnuft, den ondska, som
känneteckna de mänskliga samhällena och de mänskliga
tingens gång, och som så afsticka mot den
lagbundna ordning, hvilken behärskar stjärnornas
rörelser och naturens lif, bevisa oss, att mänskliga
öden äro alster af mänsklig fåkunnighet, så vidt
som de icke behärskas af naturens lagar, hvilka
lika oblidkeligt taga ut sin rätt på människornas
fysiska lif, som på djurens och växternas, och detta
utan allt medlidande, utan allt afseende på en
människas sedliga beskaffenhet och hennes behöflighet i
moraliskt afseende. Men antingen nu Gud är det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrkultur/2/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free