Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teismens banbrytare, så gjorde de dock detta icke
för att skada polyteismen, hvilken som ett fantasiens
barn var dessa fantasiens odlare kär och helig. De
ville icke störta, utan förädla fädernas tro.
Djärf-vare gick naturligtvis den grekiska filosofien till
väga. Hennes uppgift var att, obunden af
förutsättningar och ärfda religiösa föreställningar, söka
ut-rannsaka tingens väsen, och det ligger då i sakens
natur, att denna forskning förr eller senare skulle
leda till tvifvel på sanningen af folkets religion.
Tviflen framträda skarpt tillspetsade redan hos den
eleatiska skolans stiftare, Xenofanes, som lefde i
sjette och femte århundradena före Kristus. Redan
han anmärker, att människorna skapa sig sina
gudar efter sitt eget beläte; negrerna föreställa sig
gudarne svarte och plattnäste, emedan de själfve
äro det. Trakerna föreställa sig af samma orsak
gudarne blåögde och rödhårige. Men gudomen kan
hvarken hafva gestalt eller begränsning, lika litet
som han kan hafva mänskliga lidelser och
bräcklighet. Gudomen kan icke ens vara underkastad
föränderlighet eller stå under tidens välde, och allra
minst kan man tänka sig gudomen splittrad i många
gudomliga väsen. Ty Gud, fortfar Xenofanes, måste
vara det fullkomligaste af allt; vår enda förnuftiga
rätt att tala om en gud ligger nämligen däruti, att
vi måste tänka oss något, som är det fullkomligaste,
och det fullkomligaste väsen kan endast vara ett
väsen, ett väsen, som behärskar allt och inskränkes
i sin makt af intet. Man kan således icke tänka
sig flere underordnade gudar under den ende högste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
