Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och själasörjarestånd, och det var i främsta rummet
den stoiska skolan och hennes bundsförvant, den
kynosargiska, som åtogo sig det viktiga kallet och
sökte fullgöra det.
Först några ord till förklaring, huru det var
möjligt, att en filosofisk skola kunde göra det. Med
en filosofisk skola menas i våra dagar allenast den
abstrakta enheten af de personer, som hylla en och
samma filosofiska åsikt, utan att något annat band
än denna teoretiska öfverensstämmelse behöfver förena
dem. Under romerska kejsardömet hade detta
uttryck tillika en innerligare betydelse. Den filosofiska
skolan, särskildt den stoiska, var då tillika ett
förbund mellan liktänkande med det praktiska syftet
att arbeta för gemensam upplysning och uppbyggelse.
Det ord, som de romerske stoikerna helst nyttjade
för att beteckna sitt förbund, var ordet secia, sekt,
som ursprungligen betyder en genom skogen skuren
väg, gemensam för alla, som hafva samma mål för
sin vandring, och därefter fick betydelsen af ett
särskildt lefnadssätt och slutligen en särskild lära och
skola. Vi beginge ett misstag, om vi föreställde oss,
att förhållandet mellan lärarne och lärjungarne i en
filosofisk skola af detta slag inskränkte sig till
gif-vandet och emottagandet af ett visst kvantum
kunskaper. Roms bästa och förnämsta ungdom infann
sig ej i de stoiska lärosalarne, för att förvärfva
lär-domsbetyg, ty sådana kräfdes icke för lefnadskallen
i statens tjänst; de kommo ej heller endast och
allenast af vetgirighet, ehuru äfven vetgirigheten borde
i skolan få sin tillfredsställelse. De kommo för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
