Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen, hvari hon förrättas, eller röstens styrka eller
ordens mängd hör till det oväsentliga. Gud
behöfver icke dessa åtbörder för alt förstå oss; han
behöfver ej heller högt tillropas för att höra, ej
heller många ord för alt bevekas. Man kan bedja i
hvilken anständig ställning som helst, man kan
tigande tänka sin bön lika väl som högt uttala henne,
och en enda suck ur ett ödmjukt hjärta kan vara
Herren behagligare än framsägandet af långa
böne-formulär. Alla dessa påminnelser återfinna vi i de
äldre kyrkofädernas skrifter — men på långt när
icke så ofta i den senare kyrkliga litteraturen.
Om den unge hedning, som enligt hvad vi här
antagit, fått följa sin lärare, den kristne
vandrings-filosofen, till kristiansk gudstjänst, äfven hade haft
rättighet att öfvervara den akt, som kallades
eukari-stien, nattvarden — i hvilken dock endast de döpte
fingo deltaga, skulle han fått bevittna följande.
Församlingstjänarne hafva förberedt
nattvardsbordet och där uppställt brödet och vinet. Till
bruket hörde, att dessa den heliga måltidens
beståndsdelar medfördes som gåfvor af
församlingsmedlemmar, och bruket var en symbol däraf att allt hvad
den kristne af Gud emottagit skulle han, äfven då
det är den naturliga nödtorftens gåfvor, åter ägna
och helga åt Herrens tjänst. Brödet, som bröts i
nattvarden, var fördenskull af samma slag som det,
hvilket nyttjades i det dagliga lifvet, och man ansåg
det böra vara så, emedan Jesus hade begagnat det
sedvanliga brödet, när han spisade med sina lärjungar.
Vinet, som nyttjades vid nattvarden, blandades med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
