- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver romerska kulturen under de två första århundradena efter Kristus (fortsättning) /
241

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sågo hellre sina församlingssalars väggar oprydda än
smyckade med målningar. Och de hade otvifvelaktigt
rätt däri. De följande århundradena med sin
bilddyrkan och sina blodiga bildstrider bevisa det. Hvad
som numera, åtminstone i våra protestantiska länder,
icke är en fara, var det verkligen då.

Men om vi, sedan vi bevistat en gudstjänst i något
af dessa enkla osmyckade församlingsrum, hade hört
det tillkännagifvas bland de församlade bröderna och
systrarna, att en af deras krets var bortgången till
Herren, och om vi då beslutit oss att med de andre
följa den bortgångnes stoft till grafven, hvad skulle vi
då fått bevittna? Vi kunde då hafva följt sorgetåget
till någon af dessa märkvärdiga kyrkogårdar, som
befinna sig icke på, men under jorden; till hvilken
vi inträda icke genom en port, bakom hvilken solens
ljus ännu skiner, utan genom en, som synes föra
ned i Hades’ mörka boningar, och från hvilken
vägen leder icke mellan träd och blommor, utan
mellan trånga väggar, i hvilka å ömse sidor grafvar
öfver och under h varan dra äro holkade. Med facklor
måste stigen lysas, och vägvisare måste gå i spetsen,
ty gångarne bilda redan labyrinter, ur hvilka den
med stället obekante, om han ensam förirrade sig i
dem, svårligen skulle finna vägen ut. Sådana
kyrkogårdar funnos i Rom redan i kristendomens första
århundrade; de voro ett slags ofantligt utvidgade
kolumbarier, hvilkas celler dock numera voro
bestämda att hysa icke urnan med den dödes aska,
utan hela hans oförbrända stoft. Och sådane
kyrkogårdar hade icke endast de kristne, utan äfven isra-

Kulturhistoriska föreläsningar. II. 16

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrkultur/2/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free