Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skriftsamlingen I religiösa och kyrkliga frågor utg. af S.
A. Fries. Stockholm 1902).
Sid. 211 rad. 10 uppifr. — Uttycket »den heliga
skrift» är här icke att taga i alldeles samma betydelse
hvari vi vanligen nyttja ordet: en fastställd nytestamentlig
kanon fanns vid denna tid ännu icke.
Sid. 244. — De inom parentes ställda grekiska
orden förekomma icke i MH; Viktor Rydberg har i R
med blyerts tillfogat dem mellan raderna.
I fråga om substantivernas genus äro att anteckna
sid. 90 rad. 14 uppifr. »lundarna», sid. 242 rad. 4
nedifr. »delarna», sid. 254 rad. 9 nedifr. »kransarna».
Slutpartiet af n:r VII i göteborgsserien handlar om
nattvardsfirandet (liksom hela det nyskrifna partiet i n:r
12) och om dopet. Stycket om dopet har följande
lydelse :
»Ursprungligen vardt — såsom vi alla veta af Nya
Testamentet — dopet genast medgifvet åt hvarje jude,
som bekände Jesus som Messias, och åt hvarje hedning,
som bekände sig tro på en ende Gud och på Jesus som
Kristus. Efter hand fann man det dock nödvändigt eller
tjänligt, att döpelseakten skulle föregås af en sorgfälligare
undervisning och en närmare pröfning. Dopkandidaterna
kallades katekumener eller audientes, det vill säga åhörare,
förmodligen därför, att de hade rättighet att vara
närvarande vid församlingsgudstjänsten, så länge den heliga
skrift och predikan hölls, men icke fingo deltaga i den
heliga nattvarden. Undervisnings- och pröfningstiden kunde
vara af olika längd; i medeltal torde han hafva räckt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
