Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna svärmiska känsla var’äfven hos de grekiska
härskarefamiljer, som mellan sig delat Alexander
den stores eröfringar, icke inskränkt till beundran
öfver hvad Athen uträttat på konstens, litteraturens
och vetenskapens område, utan yppade sig äfven i
en måhända halft uppriktig, halft koketterande
sympati för den politiska roll staden hade spelat i
historien såsom dendär hade utvecklat idéen om ett
på fri medborgerlighet uppfördt demokratiskt
statsskick, en idé, hvars inneboende skönhet man numera
kunde erkänna och hylla som ett tilltalande ideal,
emedan detta ideal var afskuret från möjligheten att
vidare förverkligas och ej kunde lända de uppkomna
stora monarkierna till någon skada. Egyptens,
Syriens, Pergamums och Babylons grekiske konungar
behöfde icke ett ögonblick befara, att deras
undersåtar skulle gripas af de tankar, som en gång gifvit
en Perikles’ lefnad ett ändamål och ett innehåll; de
kunde fördenskull utan betänklighet förklara för en
ära för dem själfva, om de finge sina namn inskrifna
i listan öfver Athens borgare; de kunde täfla om att
bringa staden sin hyllning genom att skänka den
troféer och konstverk och penningsummor till
uppförande af monumentala byggnader, ja de kunde
önska att se Athens inre själfständighet och
demokratiska inrättningar tryggade och bevarade af samma
skäl som man kan önska bevara vackra gamla
konstsaker eller reliker från en försvunnen ungdomstid.
Bland desse kunglige och furstlige svärmare för
Greklands minnesrikaste samhälle var nu äfven
De-metrius stadsbelägraren, och sannolikt var det icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
