Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gor om hvarför, hvilka han ej kunde besvara, en
yttring af detta för barndomen kännetecknande
envisa spörjande efter skäl, orsaker och sammanhang,
hvilket så ofta sätter unga plantors fäder och mödrar
på hal is och bringar dem i en med belåtenhet
blandad förtviflan.
Karakteristisk för förhållandet mellan de
grekiske lärjungarne och de egyptiske lärarne är också
en af Herodot berättad anekdot, äfven om denna
icke skulle vara sann, utan endast väl påhittad,
ehuru skäl icke föreligger mot dess sanningsenlighet.
Anekdoten gäller Thales, medan han gjort sig till
lärjunge af de egyptiske prästerna. Diogenes Laertius
och Plutarkus berätta nämligen, att han bragte sina
lärare och konung Amasis i förvåning däröfver, att
han utan att direkt mäta pyramidernas höjd likväl
kunde beräkna den. Enligt Plutarkus skulle Thales
därvid hafva utgått från följande resonnement: antag,
att vi hafva två föremål, två kroppar af olika höjd.
Betrakta vi dem båda då samtidigt, medan solen
skiner och de kasta skugga, så ligger det i sakens
natur, att den af de båda kropparne, som har den
större höjden, också kastar den längre skuggan. I
sakens natur ligger också, att skuggans längd står i
hvarje ögonblick i ett bestämdt förhållande till den
skuggande kroppens höjd. Ställ nu i noggrant
lodrät ställning en staf af cn viss längd, t. ex. sex
fot. Låt någon i ett visst gifvet ögonblick mäta
längden af den skugga han kastar, och mät själf i
samma ögonblick längden af pyramidens skugga. Då
måste längden af stafvens skugga förhålla sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
