Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medeltiden insåg också behofvet af fristäder väl ej
så mycket för den vetenskapliga betraktelsen, som
för den religiösa. Dock, det ena sättet att betrakta
sällade sig snart till det andra, och mer än ett af
de åt religionen invigda klostren vardt äfven till en
frihamn för den i tidens stormar nästan förlorade
vetenskapen.
Den joniska skolans matematiska sträfvanden
hade blifvit upptagna med än större framgång af den
pytagoreiska. Det ligger utanför planen för dessa
föreläsningar att redogöra för de delvis mycket
viktiga eröfringar åt vetenskapen, som denna skolas
mästare och bans lärjungar gjorde. Jag bar att
inskränka mig till att endast peka på de äldre länkarne
i den gyllene kedja af matematiske tänkare, till hvilka
genom den platonska skolan Euklides såsom en ny och
glänsande länk vardt knuten, och enär Euklides från
Atben begaf sig till Alexandria och vardt en af
mu-séets förste ledamöter och inom dess murar
utvecklade sig till hvad han vardt, tillhör han muséets
historia och bör här särskildt omordas.
Om hans lefnadsförhållanden vet man, som jag
nämde, mycket litet. Man har emellertid en
skildring af hans skaplynne. Han var mild och blygsam
på samma gång som rättfram och uppriktig, och han
bistod gärna unga matematici med råd och dåd.
Bekant är anekdoten, enligt hvilken konung
Ptole-mseus frågade honom, om det icke fanns en genare
och mindre mödosam väg att lära matematik: »Nej,
o konung,» svarade han, »i matematiken finns ingen
genväg ens för konungar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
