Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var en betydelsefull stund för den unga
matematiska vetenskapen, den stund då Euklides,
anländ till Athen, trädde inom Academias murar
och vardt en medlem af den platonska filosofiens
skola. Själfva grundplanen till den världsåskådning
han här inhämtade innebar ju en påminnelse om
mästarens store tanke, att matematiken skall
lika-såväl som filosofien uppbygga sig till ett
systematiskt helt, samt en uppmaning till enhvar, som det
förmådde, att bidraga till tankens verkliggörande.
Det var ock på hög tid att så skedde. Då fanns,
såvidt som man af för handen varande uppgifter kan
döma, ingen organiskt ordnad lärobok i matematik, i
hvarje fall ingen, som ej på grund af de senaste 150
årens upptäckter på denna vetenskaps område redan
var föråldrad, och med visshet ingen, som ägde den
stränghet i grundbegreppens definiering som Plato
fordrat, eller den logiska noggrannhet i bevisningens
utveckling, som Aristóteles påyrkat.
Behofvet af läroböcker hade emellertid före
Platos tid gjort sig kännbart och i viss mån blifvit
afhulpet genom den högtbegåfvade Hippokrates från
Chios, den störste geometern mellan Pythagoras’ tid
och Platos, till yrket en köpman, som förmodligen i
handelsaffärer kom till Athen, men som, väl
indragen inom trollkretsen af de där verkande
förhoppningsfulla och ungdomsfriska vetenskapliga krafterna,
stannade där länge och ägnade sin utomordentliga
begåfning åt de stora problem, som där voro dagens
brännande frågor, bland annat åt det ryktbara
problem, som kallas cirkelns kvadratur, ett problem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
