Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han, mest efter egna iakttagelser, antecknade mer
än 1,000 fixstjärnor. De äldre iakttagelser, som han
därvid använde, äro alla af grekiskt ursprung; af
egypternas observationer har han ej begagnat sig,
ehuru de måste hafva förelegat honom i det
alexandrinska biblioteket. Att han icke brukade dem
bevisar, att han ansett dem i vetenskapligt afseende
odugliga för hans ändamål.
Jag inskränker mig till dessa uppgifter om det
alexandrinska muséets verksamhet på den rena och
tillämpade matematikens område under den första
perioden af dess verksamhet, nämligen under de
ptolemæiske härskarnes tid. De äro tillräckliga att
visa den alexandrinska akademiens utomordentliga
betydelse för dessa vetenskapers utveckling. Man
kan utan öfverdrift säga, att hvad denna institution
åstadkom under ifrågavarande tre hundra år var vida
mer än hvad mänskligheten under alla föregående
tider åstadkommit och vida mer än hvad hela Europa
lyckades åstadkomma under de femton hundra år,
som närmast följde efter Kristus.
Blott några ord till dessa om den matematiska
geografien.
Med Alexander hade en ny æra börjat för
geografien. Delar af västra Asien, som man förut
endast känt genom resebeskrifningar af Herodot,
Ktesias och Xenofon hade nu blifvit tillgängliga för
grekerna. Den kunskap man förut haft om jordens
yta omfattade föga mer än medelhafsländerna
(omkring 60 longitudgrader). Alexanders framträngande
till Hyfasis hade nästan fördubblat detta område;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
