Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
romerske kejsarne donerade vissa städer, och som
med gisselslag och tortyr utpressades från Egyptens
bönder.
Ett hade dock hufvudstad och landsbygd
gemensamt: den af mig förut omtalade konsten att
håna. Hos landsbygdens befolkning hade denna
konst hämtat sin näring ur dess förtviflan och dess
maktlösa hämdbegär. Hos hufvudstadsinnevånarne
blomstrade den som en sport. Medan den hos
bönderna bar den tillgjorda ödmjukhetens mask,
framträdde den omaskerad och i romarnes tycke fräck
hos stadsbefolkningen. Dio Krysostomus, den store
vältalaren, en af romerska kejsartidens ädlaste och
största personligheter, han som en gång hade ställt
sig i vägen för upproriska romerska legioner och
med ord ur ett manligt hjärtas djup manat dem att
tänka på sin plikt mot fäderneslandet, denne man
ansåg hvad han då gjorde just icke som en modig
handling; men som ett bevis på mod räknade han,
att han vågat uppträda inför alexandrinerna och säga
dem allvarliga ord, utan att frukta deras grin, skratt,
hvisslingar och hånfulla afbrott. De romerske
kejsare, som anlände till Alexandria, vågade sällan
harangera folket; äfven om detta iakttog en viss
anständighet inför kejsaren och tillropade honom bifall,
kunde han dock vara öfvertygad om att hans ord
skulle på hans rygg parodieras och göras till
föremål för löje. För de romerske ämbetsmännen var
det, som jag nämt, en pina att vistas i denna stad,
och det förakt och hat, som den romerska litteraturen
andas mot egypterna äro fördenskull väl förklarliga.
Kulturhistoriska föreläsningar. III. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
