Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är Alexandria ånyo skådeplatsen för vilda, länge
fortrasande strider. Den ryktbara Zenobia,
drottningen i Palmyra, Ptolemaeernas ättling, sökte
be-mäktiga sig Egypten, sina förfäders rike. Medan
den romerske imperatorn, Claudius Gothicus,
kämpade mot goterna, som anstormade mot rikets
nordliga gränser, sände Zenobia en här af 70,000 man
mot den romerske makthafvaren i Egypten och
er-öfrade Alexandria. Probus, en af Claudius Gothicus’
fältherrar, utdref palmyrenerna, men blef i sin
ordning slagen, och Zenobia vardt för andra gången
härskarinna i Alexandria.
Intressant är denna strid ur den synpunkt, att
egypterna själfve denna gång och för sista gången i
historien icke stodo som overksamme åskådare af
striden, som fördes om väldet öfver dem. Den
nationella känslan flammade plötsligt upp. Zenobia
var, som nämdt, en ättling af det gamla ptolemseiska
konungahuset, under hvilket Egypten lefvat en
jämförelsevis lycklig tillvaro, och som, oaktadt sin
grekiska börd, betraktades af folket som en egyptiserad
dynasti och vördnadsvärd som de gamla
faraondynastierna. Egypterna togo parti för och mot, och
båda de kämpande härarne, den romerska och den
palmyrenska, förstärktes med frivilligt kämpande
egypter. Sannolikt stod den af romarne utsugna och
pinade landtbefolkningen på Zenobias sida, likasom
också många alexandriner.
Zenobia segrade. Men kort därefter
sammanstörtade hennes eget rike under angreppet af den
väldige romerske kejsaren Aurelianus. Då bemäk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
