Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I föregående föreläsning påpekade jag, att Rom
hade, likasom det moderna Europa, sin
upplysnings-period, men att upplysningen var af ganska löslig
art. Den åstadkom, att man med tvifvel och löje
betraktade den gamla fäderneärfda vidskepelsen,
till-ochmed den officiella med statsinrättningarna
inför-lifvade divinationen. Men när tron på denna vek
undan, efterlämnade den ett tomrum, hvari orientens
vidskepelse instörtade med häftigheten af en
hvirfvel-vind, som hotade att jämna och verkligen jämnade
med jorden nästan allt hvad filosofiskt tänkande och
vetenskaplig verksamhet under de föregående seklen
uppbyggt. Den otro, som, iklädd den epikureiska
filosofmanteln, förlöjligat den gamla religionen och
planterat materialismens fana, framkallade en
våldsam reaktion, som sträckte sig genom alla
samhällslager. I stället för den gamla västerländska
vidskepelsen, framträdde en annan, som imponerade med
sin djupsinniga uppsyn och sina hemlighetsfulla later
och som föregaf sig hvila dels på vetenskapligt
underlag, dels på urgamla uppenbarelser. Den art af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
