Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De fleste hellener erkände, att deras eget folk
var alltför ungt för att kunna täfla med de urgamla
rikena vid Eufrat och Nilen om äran att hafva stått
vid den mystiska stjärnekunskapens vagga; men
däremot fanns intet, som hindrade judarne att uppträda
med samma anspråk som babylonerna och egypterna.
Josephus, den bekante judiske häfdatecknaren,
försäkrar, med stöd af äldre författare, att Abraham,
patriarken från Ur i Kaldéen, var på sin tid en
storhet bland Babylons stjärnkunnige, och att det var
han, som under sina besök i Egypten lärde
Faraonlandets präster känna stjärnornas gång och
inflytelser. Abraham, så förkunnar vidare en sägen, hade
sin visdom från Noah och denne sin från Henok,
som ju hade uppfarit till bimlarne och som där
skulle af änglarne blifvit undervisad i alla de
himmelska undren. Än i dag äga vi en i Abyssinien
upptäckt bok, som tillskrifves Henok och redogör
för hans färder i världsrymderna; boken var vid
Jesu tid känd och läst af de palestinensiske judarne;
men den stjärnkunskap man här finner uppenbarad
är af en så enfaldig och olärd art, att boken lika
mycket föraktades af de bildade som hon ärades af
de obildade.
När Rom kristnades, var det naturligtvis de
judiska anspråken, som erkändes vara de berättigade.
Den kristne författaren Julius Firmicus, som i kejsar
Konstantins tid utgaf ett astrologiskt arbete, ansåg
Abraham vara astrologernas patriark, likasom han
var judarnes. Villigt medgafs dock på samma gång,
att babyloner, egypter och greker förtjänade tack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
