Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidpunkt då grekiske lärde i Alexandria togo hand
om alkemien finner man, att densamma söker ett
slags vetenskaplig basis i den grekiska
naturfilosofiens satser.
Den tro, hvarpå alkemien hvilar, att nämligen
metallerna kunna förvandlas och att man således
kan af andra mindre eftersökta och dyrbara metaller
göra guld, har uppstått bland egypter och kaldéer
under de rön de gjort med metallblandningar och
legeringar, med tillverkningen af artificiella
ädelstenar och färgade stoffer. Dessa industrigrenar
dref-vos i Egypten ganska långt. Egypterna synas till
och med haft laboratorier, uteslutande ägnade åt
experiment med metaller, glas och stenar, och de
öfvertygade sig härunder om möjligheten för
människan att mer eller mindre fullständigt efterbilda eller
härma naturliga produkter. Man bör härvid erinra
sig, att de icke hade den föreställning, som
karakteriserar den moderna vetenskapen, att hvad man
kallar materien består af ett antal enkla kroppar
med oföränderliga grundegenskaper, hvilka förblifva
sig lika midt under alla de förvandlingar, som de
i sina föreningar med hvarandra synas undergå.
1 och med detsamma som man såg, att vissa
kroppar kunde imiteras, drog man den slutsats,
att alla kunde efterbildas. Guldet, sade man, har
vissa egenskaper som skiljer det från silfret och
andra metaller. Men man kan beröfva ett ämne
vissa egenskaper och ersätta det med andra. Kan
man nu från den materie, hvaraf silfret eller
kopparen består, aflägsna de egenskaper, hvarigenom
Kulturhistoriska föreläsningar. III. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
