Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något annat än sig själf. De attributer, som dit intill
legat förborgade i hans väsens djup, fingo likasom
spännkraft och utbredde sig utöfver den krets,
hvar-inom Gud genom sitt första uppenbarelsebeslut hade
begränsat sig själf. Så utströmmade ur honom
heliga, rena ljusvågor, hvilka äga personlighet, likasom
han, och inneburo fröen och principerna till en fortsatt
lifsutveckling, en fortsatt emanation af andeväsen,
som i sin ordning gåfvo upphof åt andra, hvilka i
den mån de aflägsnade sig från urljuset, lyste och
lysa med allt svagare ljus. På detta sätt uppstod
en med Gud besläktad andevärld, omfattande många
grader af heliga ljusväsen, alltifrån dem, som äro Gud
närmast och i fullkomligare måtto bära hans afbild,
intill dem, som lysa endast med ett svagt sken af
det urljus, hvarur denna andevärld utströmmat.
Så lät sig uppkomsten af en värld förklara,
som utgjordes af mer eller mindre gudaliknande
andeväsen. Men huru förklara tillvaron af den
kroppsliga världen och af det onda? Gnostikerna
förkastade den vanliga förklaringen, att det onda
uppkommit genom de ändliga väsendena själfva, i det att
dessa missbrukat viljans frihet. De anmärkte/ att
om Gud gifvit människan hennes fria vilja och den
fria viljan är orsaken till det onda, så faller orsaken
till det onda tillbaka på Gud. Men Gud, den
allhelige, kan omöjligen vara det ondas orsak, lika
litet medelbart som omedelbart. Uppkomsten af det
onda måste sökas utanför Gud.
Här låg man nu nära att falla i en skarp
dualism: att tänka sig, såsom parsismen, två urkrafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
