Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ogudligt och denna materiella värld som det
naturliga drifhuset för onda lidelser, laster och synder,
hvadan det ur denna synpunkt vore en skyldighet
att fly ur en sådan värld och, då man likväl för sitt
materiella omhölje med sig äfven till öknens
ensamhet, betrakta detta omhölje som en fiende, hvars
krafter måste genom späkning och själfplågeri
nedsättas till det minsta möjliga, som lifvets bevarande
kräfver.
Jag vill icke förneka möjligheten, att detta
åskådningssätt kan hafva medverkat till främjandet af
munklif och askes; men såvidt jag vet, voro
gno-stikerna själfve inga föredömen i det hänseendet,
deras intressen voro, vill det synas, af så godt som
uteslutande teoretisk och spekulativ art, och om
gnostiska eremiter och gnostiska munkar förmäles
ingenting. Nej, drifkrafterna, som i den
konstanti-niska tiden åstadkommo, att kristne i tusental och
hundratusental lämnade samfundslifvet, voro helt
andra. Hoppet om Guds rikes tillkommelse till
jorden, hvilket hade stärkt och upprätthållit de två första
århundradenas kristne, var nu tillspillogifvet af
kyrkan själf och förhånadt af dess ledare. Kyrkan hade
ingått förbund med den oreformerade, oförbättrade,
för de fattige och betungade så förtryckande världen;
kyrkan hade ingått förbund med den grymme,
blod-befläckade Konstantin; han, nyplatonikern och
soldyrkaren hade presiderat vid kyrkans första
ekumeniska möte i en samling af kyrkolärare, som icke
längre voro enkle och blygsamme förkunnare af
evangelii ord, utan praktfullt utstyrda, rikt doterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
