Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att draga vinst a! fromheten och vidskepelsen.
Affärsmän funno det löna sig att inrätta en postkurs med
kameler från Afroditopolis genom öknen till Antonius’
bostad. För att någon gång få vara ensam byggde
sig Antonius en cell högt uppe på en stel bergkam.
Hans sista bekymmer gällde frågan, huru hans graf
skulle kunna förhemligas; ty en rik affärsman
spekulerade redan på hans lik, för att på sitt gods
uppbygga ett kapell, inneslutande den helige eremitens
graf, och göra det till en inbringande vallfartsort.
Hans båda lärjungar höllo emellertid det löftet de
gifvit honom att förhemliga hans graf, och
spekulationen gick om intet. En palestinensisk resande,
som själf var helgon och ryktbar eremit, anlände dit
vid denna tid, men ej heller han synes ha fått veta
något om Antonius’ sista hviloställe.
Denne ryktbare resande hette Hilarion från Gaza.
Hans lefnadsbeskrifning, författad af kyrkofadern
Hieronymus, har kommit till vår tid. Sedan han
beslutat sig för eremitlifvet, valde han till vistelseort
en nejd, känd som tillhåll för röfvareband. Där
lefde han först under öppen himmel, därefter i en
liten hydda, byggd af vass från ett närbeläget träsk,
slutligen i en stencell, som blott hade fem fots höjd.
Han, likasom Antonius, hemsöktes af hallucinationer.
Hvarje natt hör han ljud och larm af hvarjehanda
art: han hör barn gråta, fårhjordar bräka, tjurar
vråla, han hör det tunga regelmässiga trampet af
förbitågande krigarskaror. I en månljus natt rusa
vilda hästar, spända för en vagn, rakt emot honom;
men vjd hans ångestrop: Jesus! uppslukas de af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
