Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem icke möjligt; de utgjorde blott en handfull
främlingar bland de många millioner romaner, som
befolkade dessa provinser. En germanisering var under
sådana förhållanden omöjlig, och segervinnarne
lämnade därför nationalitetstanken å sido för planen att
bilda en särskild klass, en adels-, krigare- och
jordägareklass bland de underkufvade romaniska
folken. Härtill kräfdes icke att bevara fädernas
tungomål. En språkskiljaktighet mellan den nya adeln
och de öfriga klasserna måste tvärtom i längden
förefalla ändamålslös, besvärlig och för de egna
intressena skadlig. Därför se vi också, att det icke är
de af germanerna underkufvade innevånarne, utan
segervinnarne själfva, som efter hand dénationaliseras.
Longobarderna i Italien bli italienare, västgöterna och
sveberna i Spanien spanjorer, frankema i Gallien
bli galloromaner, ehuru de gifva landet och folket
sitt eget namn. östgöterna falla till största delen i
blodig kamp med bysantinerna. Vandalerna smälta
bort som snö under Afrikas glödande sol, och deras
sista besegrade återstod ställes som soldater under
östromerska fanor. Under allt detta invandra slaviska
folk i de af germanerna öfvergifna länderna; de
bemäktiga sig hela den tyska Östersjökusten ända
upp emot Eidern, de taga, som det vill synas utan
svärdslag, i besittning större delen af det landområde
germanerna förut innehaft i hjärtat af Europa. De
skandinaviska landen och Britannien synas vara de
enda säkra hållpunkterna för den germaniska
nationalitetens fortvaro.
Det var Karl den store, som insåg faran häraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
