Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Människan, hufvudföremålet för striden, är i en
sorglig belägenhet. De lekamliga mödor och
lidanden, hvilka jorden, sedan hon blifvit förbannad, hopar
på den väg, som släktena, alla i Adam
syndbefläc-kade, hafva att vandra, är intet mot de faror, som
på alla sidor omgifva och hota deras själar. Huru
afvända dessa faror? Huru skilja de goda
ingifvel-serna från de onda? Lucifer kan omskapa sig till
en ljusets ängel; hans demoner kunna locka med en
röst, som härmar samvetets. Viljan har ingen
motståndskraft mot dessa lockelser; hon är genom fallet
fördärfvad. Förnuftet ger ingen vägledning; det är
genom fallet förmörkadt. Känslan behärskas af
materien, som är delaktig i förbannelsen.
En anstalt är nödvändig till släktets räddning.
Anstalten är den genom Kristus grundlagda kyrkan.
Hon utbreder sig nu öfver länder, där förut
demoner, hedendomens gudar, ägt tempel, stoder och
altaren. Inom kyrkan är frälsningen möjlig; utanför
henne är hon omöjlig. Kyrkan är en lekamen,
genomströmmad af den helige ande. I en sådan
gemenskap ersätter den ene lemmen hvad som brister hos
den andre. Heliga män och kvinnor afsäga sig
fördenskull hvad jordelifvet kan erbjuda af sinnlig
njutning, ägna sitt lif åt späkning af det kroppsliga, åt
betraktelse af det andliga och åt verksamhet i
barmhärtighet och medlidande, och de samla därmed en
rikedom af öfverflödsgärningar, som, förvarad i
kyrkans skattkammare, sätter henne i stånd att bjuda
vederlag för de öfriga medlemmarnes synder. Må man
ej med afsky betrakta denna späkning, äfven när hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
