Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kroppsstorlek och kroppskrafter, var han icke som
franken öfvad i vapen och bar han icke ett namn
med germanisk klang, så gällde hans romerska
förnämhet ingenting.
Till regeln fingo de store galloromaniske
jord-ägarne efter invasionen sina egendomar mycket
kringskurna, och hvad de hade kvar, kunde de icke med
någon säkerhet bibehålla, då de icke ägde en väpnad
hird till sina ägors skydd och icke tillhörde det
fran-kiska vapenbrödraskapet. Räddningsplankor funnos
emellertid; framför allt erbjuda kyrkoämbetena sådana.
De förnäma romanogallerna hade redan före
invasionen beklädt biskopsämbetena; de fortforo därmed
efter eröfringen, och de, som ej kunde bli biskopar,
fingo nöja sig med andra prästerliga värdigheter.
Här hade de rätt länge nästan ingen konkurrens att
befara från frankernas sida. Att inträda i
prästämbetet var för franken detsamma som att utträda ur
de frie frankiske männens vapenbrödralag. Till och
med deras bördsstolthet förbjöd dem det. Kyrkan
öppnade den prästerliga banan äfven för de lägste
i samhället, och de lägre prästerliga- graderna
innehades måhända till största delen af män, som voro
födda inom trälames och colonernas klass. Särdeles
karakteristisk är konung Klodvigs första svar till de
kristne prelater, som ville omvända honom till
kristendomen, att han icke ville dyrka de kristnes gud
Jesus, emedan denne icke härstammade från
germa-niska gudasläkter. Frankernas kristendom var också
ganska länge af ett särdeles tvetydigt slag. Man
hade enligt kristna författares egna uppgifter därvid
KulturhistorUka Jordåsningar. IV. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
