Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behålla för dig själf». Så skedde också. Leo köptes
för tolf guldgyllen af den frankiske godsägaren och
blef kock i hans bus. Som sådan förvärfvade han
sin herres gunst, ty de rätter han framsatte på
dennes bord, när han hade sina frankiska grannar som
gäster hos sig, blefvo allmänt prisade för sin läckra
tillredning. Leo blef sin herres förtrognaste tjänare.
Så förflöt ett år. Men så försiktig hade Leo varit,
att han härunder icke vågat delgifva sig med
Atta-lus. Men så kom ett tillfälle, då det lät sig göra.
Leo befann sig med Attalus på en äng; denne hade
lagt sig i gräset. Leo lade sig nära bredvid, men
vände ryggen åt honom, för att det skulle synas,
som om de icke hade samtal med hvarandra. Då
sade han till ynglingen: »nu är det tid att vi tänka
på hemfärden. Sedan du i kväll fört hästarne till
stallet, så somna icke, utan kom, när jag ropar på
dig!» Samma dag stod hos franken en släktfest, till
hvilken också hans svärson hade infunnit sig. När
gästerna vid midnattstid stigit upp från bordet, bar
Leo nattdrycken in till godsägarens svärson och räckte
honom den. Då sade denne skämtsamt: »min
svärfar hyser största förtroende till dig; när ämnar du
fördenskull stjäla hans hästar och bege dig på flykt?*
Leo gaf honom i likaledes skämtsam ton det sanna
svaret: »jo, det ämnar jag göra i natt, om Gud vill!»
Då sade svärsonen: »nå, då må mina tjänare hålla
ögonen öppna, så att du icke stjäl af mina saker
också.» Så skildes de åt skrattande. Men när alla
somnat, kallade Leo på Attalus. När de sadlat
hästarne, sporde han: »Attalus, har du ett svärd?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
