Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem i sitt hus. Men franken, som åter kommit dem
på spåren, vände tillbaka till Rheims och efterletade
dem där, men fördes på villospår af prästen. Sedan
ynglingarne varit gömda tvä dygn i prästens hus,
begåfvo de sig på väg och kommo lyckligt till biskop
Gregorius af Långres. När den helige mannen såg
sin unge frände Attalus, tryckte han honom gråtande
i sin famn; men Leo blef af biskopen belönad med
frihet och ett jordagods, hvarpå han som fri man
bodde med hustru och barn intill sin lefnads ända. —
Så långt Gregorius af Tours, som var Attalus’
kusin och som kanske hört dessa äfventyr från
dennes läppar. Man finner af berättelsen, huru lätt det
kunde ske, att en galloromanisk ädling förvandlades till
träl. Af lagarne och historieskrifvarne får man också
talrika vittnesbörd om den stolthet och på samma
gång den högfärd, som medvetandet af att vara
german ingaf franker, longobarder och västgöter i
förhållande till de romaniska befolkningarna.
Stoltheten häröfver hvilade på obestridliga företräden i
krigisk duglighet, i djärfhet, dådlust och företagsamhet;
hos longobarderna därjämte i moraliska företräden
framför romarne. Högfärden hvilade på
nationali-tetsolikheten och på de med eröfringen följande
förmånerna. Det är i dessa tider som talet om adligt
blod uppkommer. Själfva uttrycket hänvisar till
länder och till tider, där två nationaliteter
sammanbodde, och den ena nationaliteten behärskade den
andra, och då själfva rastypen angaf, om man
tillhörde herrarne eller de besegrade. Uttrycket har
sedan fått en vidsträcktare tillämpning och blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
