Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddelar, äro ordagrant återgifna eller icke, äro de
i hög grad karakteristiska. Den heruliske höfdingen
påminner konung Gelimer därom, att de båda äro
germaner. Därefter ingår han på frågan, om det för
män af ädel germanisk börd kan vara vanhederligt
att underkasta sig en romersk kejsare. Han
besvarar detta nekande, i det han anför sitt eget
exempel. Därefter talar han om det öfverspända i ett
frihetsbegrepp, som drifver människan att föredraga
de värsta lidanden för sig och de sina hellre än att
underkasta sig en främmande härskare. Han
anmärker, att människan kan äfven i en underordnad och
beroende ställning bära sitt öde med värdighet, och
slutligen lät han Gelimer förstå, att kejsar Justinianus
ville förgylla hans kedjor, förläna honom
patricier-rang, senatorsvärdighet och ett stort landtgods med
rikliga inkomster. — Gelimer tackade i sitt svar för
brefvet, beklagade sig öfver Justinianus, som utan
skäl hade angripit honom och störtat honom i olycka,
samt begärde, att den heruliske höfdingen skulle
skicka honom en svamp, en cittra och ett bröd, men
på uppmaningen att kapitulera och emottaga de
anbud, som blifvit gjorda honom, svarade han icke
med ett ord. Brödet hade han begärt, emedan han
sedan länge icke ätit något bakadt; svampen önskade
han, för att därmed badda sitt ena öga, som blifvit
inflammeradt; cittran begärde han, för att till hennes
strängar sjunga en sång, som han själf diktat öfver
sina lidanden.
Detta sista drag är äkta germaniskt och visar,
att vandalerna under sitt yppiga lif i det eröfrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
