Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltför litet utvecklad härtill. Lika öfvertygad han
var, att Gud är en och är himmelens och jordens
skapare, lika öfvertygad var han, att Gud hade
utsett helgedomen i Mecka till den sanna trons
medelpunkt. Det gudsrike Muhammed ville grunda på
jorden var efter all anledning föreställdt af honom
som ett jordiskt och särskildt ett arabiskt rike.
Hans eget gudsbegrepp betonar icke så mycket Gud
såsom fadern som Gud som bärskaren. Ehuru
faders-begreppet icke saknas, står det dock i bakgrunden
för bärskarebegreppet, och detta torde vara
grundskiljaktigheten mellan den muhammedanska
gudsuppfattningen och den kristna, på samma gång som
den förra saknar det mystiska djup, som de kristna
doktrinerna om Guds väsen förete, likasom också de
nyplatonska vid sidan af de kristna. Koranen är i
det hela prosaisk och monoton, utom i vissa ställen,
som tala om Guds höghet och hans välde öfver
skapelsen och som närma sig det sublima. De
beskrif-ningar på paradiset, som förekomma i koranen, äro
endast delvis hämtade ur Muhammeds visioner. Det
mesta häraf återfinnes i Talmud nästan ordagrant.
Det var Muhammeds egen tro, att hans lära
skulle under tidernas lopp varda hela
mänsklighetens. Världen skulle omvändas på öfvertygelsens
väg; men de, som med vapen ville ställa sig till
motvärn däremot, dem hade man också rättighet,
enligt Muhammeds utsago, att kufva med vapen. En
tradition förtäljer, att Muhammed uppmanade sina
anhängare att verka som missionärer bland
främmande folk. En annan tradition förmäler, att Mu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
