Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talrik kristen församling och blef ett af de älsta
biskopssätena. Romerske kejsaren Diokletianus
ämnade göra staden till en stor romersk gränsfästning
och förstärkte fördenskull dess fästningsgördel och
anlade där de vapenverkstäder, som sedan genom
många århundraden gällde som de förnämsta i
världen. De kristne kejsarne, i synnerhet Justinianus,
försågo Damascus med präktiga kyrkor; men staden
led mycket under de ihärdiga krigen mellan Byzans
och perserna, som år 605 intogo och härjade
Damascus och bortsläpade en stor del af dess
innevånare som slafvar.
Tjugoåtta år därefter, år 633, under den förste
kalifen Abu Bekrs regering, stod en arabisk här
utanför Damascus’ murar. Staden hade under tiden
återhämtat sig från den förödelse perserna anställt
där. Fästningsmurarne, uppförda af kvadersten, voro
fullständigt återställda. Pä 50 fots afstånd från
hvarandra framsköto ur murarne fyrkantiga torn, besatta
af bågskyttar och slungare, och en bred vallgraf
försvårade angreppet. Stadsportarne voro dubbla,
järnbeslagna och väl befästade. Uppe på själfva
stadsmuren voro åtskilliga hus uppförda. Utanför
en af stadsportarne lågo väldiga ruiner af ett
gammalt romerskt tempel. Inifrån sågos kyrkornas
kupoler resa sig högt öfver fästningsverken. Staden
tog sig ståtlig ut för de utanför lägrande arabiske
krigarne, och, emottagliga som de voro för naturens
skönhet, tyckte de, att dess omgifningar liknade ett
jordiskt paradis, som med sin rika skimrande grönska
utbredde sig mellan Antilibanons pittoreska fjällsidor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
