Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamla Medina afstå från sina anspråk på att vara
medelpunkten för arabernas politiska välde. Damascus
blef kalifatets säte och antog därmed en ny
karakter. Den muhammedanska befolkningen tilltog
därstädes dels genom inflyttning, dels genom öfvergång
i massa till islamismen. Staden fick ett hof med
en slösande hofhållning, som stod i bjärtaste
motsats till de fyra första kalifernas enkla lefnadssätt;
den blef sätet för alla regeringsdepartement och
för-valtningsbyråer med deras talrika
ämbetsmannaper-sonal; den fick en betydlig garnison och blef
samlingsplatsen för främlingar från alla delar af
österlandet och västerlandet. Dess ännu i dag berömda
bazarer antogo allt större dimensioner, dess bodar
voro uppfyllda med naturens och konstens alster
från Asien, Afrika och Europa, och de brokigaste
människoskaror rörde sig i de långa passager, som
bazarerna bildade och som voro dels öfverbyggda
med hvalf, dels skyddade genom utspända suntält
mot sol och regn.
De olika stadskvarteren skildes från hvarandra,
sedan araberna blifvit stadens herrar, genom portar,
som stängdes nattetid och, om oroligheter befarades,
äfven annars. Här, likasom annanstädes, slogo sig
olika arabstammar ned i olika stadskvarter eller
kvarterdelar. Hvarje stam hade sin egen moské,
sin egen bazar, ja, sin egen begrafningsplats. De
nya hus, som byggdes, uppfördes i en modifierad
byzantinsk stil och säkerligen af byzantinske
byggmästare, som likväl hade att foga sig efter den
arabiska smaken, hvilken efter hand förvandlade de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
